CM Blogs on World Environment Day!

Published By : Admin | June 5, 2012 | 09:14 IST

 

Walking shoulder to shoulder for a cleaner, greener planet

Dear Friends,

Every year, 5th June is celebrated as World Environment Day with the aim to raise greater awareness on the issues concerning our environment. This day was set aside as it was on this day back in 1972 that the United Nations Conference on Human Environment (also known as the Stockholm Conference) met, marking a landmark moment in the history of all nations of the world joining hands in order to improve the environmental conditions of the Earth.

For the Western world, the concept of harmony with nature may be new but for us, respect for the environment has been an integral part of our glorious culture. The relationship between the Earth and humans has been that of a Mother and a Child. From the Rig Veda to the Yagyavalkya Smriti, there is age-old mention of the ‘Panch Tatvas’ or the five elements, namely Prithvi (Earth), Pavan (wind), Jal (water), Tej (solar energy) and Nabh (sky). We have always been taught to live in complete synthesis with the environment without causing any damage to our surroundings.

The question of environment and sustainability is as much a moral issue considering it involves our future generations. On this issue, I have been deeply influenced by Mahatma Gandhi and his concept of Trusteeship.Applying it in context of the environment, it would mean the present generation serving as a trustee, enjoying the wealth of nature in a way that it benefits the future generations.

Friends, Gujarat has left no stone unturned in working towards making our environment a lot cleaner with minimal harm done. We are the first in Asia and are among the only 4 Governments across the world to have a separate government department for climate change. Gujarat is also the highest carbon credit earning state in India. At the same time, we placed a strong focus in harnessing alternative sources of energy that are in sync with the environment.

Despite being a power surplus state, Gujarat made great advances in solar energy. Our state was the earliest to come up with a solar policy. Just a few months ago, Gujarat dedicated to the nation 600 MW solar power to the nation along with Asia’s largest solar park at Charanka. Today, Gujarat produces 2/3rd of the solar power in India.

Alongside power, a renewed focus was placed on Jal Shakti. Today, Gujarat has over 6 lakh water conservation structures,many built through PPP model. We were a state known for water scarcity but our agriculture is growing at 11% now.The water table has risen from 3m to 13m.I am very glad to share that Gujarat has embraced drip irrigation in a very major way with 4 lakh hectares of land coming under drip irrigation in the last decade. The Government undertook the exercise of the linking of 21 rivers of Gujarat, which has reaped several benefits for our urban and rural population. The Sabarmati river flowing through Ahmedabad was earlier better known as a ground to play cricket or hold circuses but regular check dams, irrigation projects have now ensured not only a constant flow of water but also a much cleaner Sabarmati.

Gujarat is at the threshold of great advances in harnessing tidal energy and even a gas based economy. We are home to India’s only and Asia’s largest Tidal energy project. Our wind power generation has raised ten fold in the last six years. The Green Governance Model is sure to become the in-thing as far as mitigating environmental damage is concerned.

Friends, the choice in front of us is clear. Either we allow environmental degradation to continue unchecked or we take remedial steps to ensure happiness of our future generations. From our experience in Gujarat, I can say that Government action alone is not the key to the environment changes we desire. No strength is mightier than people’s participation! It is the small steps you take in your daily lives that will make a big difference in the quest for an environment friendly planet.

On World Environment Day, let us together pledge to take as many concrete steps as possible to make this world a cleaner and greener place to live in. I am also attaching a copy of my book ‘Convenient Action’ that illustrates how the people of Gujarat have responded to climate change in the last decade.

‘Convenient Action: Gujarat’s Response to Challenges of Climate Change’

 

Video of Gujarat’s initiatives on climate change.

 

Yours,

Narendra Modi

 

 

પર્યાવરણની સુરક્ષા માટે, આવો, ખભે ખભા મિલાવીને કામ કરીએ

પ્રિય મિત્રો,

૫ જુનને પ્રતિવર્ષ વિશ્વ પર્યાવરણ દિવસ તરીકે ઉજવવામાં આવે છે. એની પાછળનો આશય પર્યાવરણ સમક્ષ ઉભા થયેલા પ્રશ્નો અંગે જાગૃતિ પેદા કરવાનો છે. ૧૯૭૨ માં આ જ દિવસે યુનાઈટેડ નેશન્સ દ્વારા હ્યુમન એનવાર્યર્મેન્ટ વિષય ઉપર એક પરિષદ(જે સ્ટોકહોમ કોન્ફરન્સ તરીકે પણ ઓળખાય છે)નું આયોજન કરવામાં આવ્યું હતું. આ એક સિમાચિન્હરૂપ ક્ષણ હતી, જ્યારે પૃથ્વી પર પર્યાવરણની કથળતી જતી પરિસ્થિતીમાં સુધાર લાવવા વિશ્વભરનાં દેશોએ હાથ મિલાવ્યા હતા.

પ્રકૃતિ સાથે સંવાદિતા જાળવીને જીવવાનો વિચાર કદાચ પશ્ચિમી દેશો માટે નવો હશે, પણ પ્રકૃતિ પ્રત્યે આદરની આ વિભાવના આપણી ભવ્ય સંસ્કૃતિમાં તો પહેલેથી જ વણાયેલી છે. પૃથ્વી અને મનુષ્ય વચ્ચેનો સબંધ માં અને બાળક જેવો છે. ઋગ્વેદથી લઈને યાજ્ઞવલ્ક્ય સ્મૃતિ સુધી પૃથ્વી, જળ, વાયુ, અગ્નિ અને આકાશ જેવા પાંચ તત્વોનો ઉલ્લેખ જોવા મળે છે. આપણી આસપાસનાં વાતાવરણને બિલકુલ નુકસાન પહોચાડ્યા વિના, પર્યાવરણ સાથે સંપૂર્ણ સંવાદિતાથી જીવન જીવવાનું આપણને કાયમથી શીખવાડવામાં આવ્યુ છે.

પર્યાવરણની સુરક્ષાનો પ્રશ્ન એક રીતે આપણી નૈતિક જવાબદારી પણ છે કેમકે તે આપણી આવનારી પેઢીઓને પણ સ્પર્શે છે. આ બાબતે, મહાત્મા ગાંધી અને તેમનાં ટ્રસ્ટીશીપનાં સિધ્ધાંતનો મારી ઉપર ગહેરો પ્રભાવ રહ્યો છે. આ સિધ્ધાંતને પર્યાવરણનાં સંદર્ભમાં જોઈએ તો, વર્તમાન પેઢીએ પ્રાકૃતિક સંપદાનાં ટ્રસ્ટી તરીકે વર્તવું જોઈએ અને તેનો ઉપયોગ એવી રીતે કરવો જોઈએ કે જેથી આવનારી પેઢીઓને પણ તેના લાભ મળી રહે.

મિત્રો, પર્યાવરણને ઓછામાં ઓછુ નુકસાન થાય અને તે વધુને વધુ શુધ્ધ અને સ્વચ્છ બને એ દિશાનાં પ્રયત્નોમાં ગુજરાતે કોઈ કસર છોડી નથી. ગુજરાતે એશિયા પ્રથમ એવો ક્લાયમેટ ચેન્જ માટેનો એક અલાયદો વિભાગ ઉભો કર્યો છે. સમગ્ર વિશ્વમાં એવી ચાર જ સરકારો છે જેણે ક્લાયમેટ ચેન્જની સમસ્યાનાં નિવારણ માટે એક અલાયદો વિભાગ સ્થાપ્યો હોય, અને ગુજરાત સરકાર આ ચાર સરકારોમાંની એક છે. ભારતમાં સૌથી વધુ કાર્બન ક્રેડિટ મેળવતું રાજ્ય ગુજરાત છે. સાથે-સાથે આપણે વીજઉત્પાદન માટે ઉર્જાનાં બિનપરંપરાગત સ્ત્રોતો ઉપર ધ્યાન કેન્દ્રિત કર્યું છે.

એક વીજ-સરપ્લસ રાજ્ય હોવા છતાં ગુજરાતે સૌરઊર્જા ક્ષેત્રે વિરાટ કદમ માંડ્યા છે. સૌરઊર્જા અંગેની નીતિ ઘડવામાં ગુજરાત પહેલવહેલું હતું. થોડા મહિના પહેલા ગુજરાતે ચારણકા ખાતેનો એશિયાનો સૌથી મોટો ૬૦૦ મેગાવોટનો સોલાર પાર્ક રાષ્ટ્રને સમર્પિત કર્યો. આજે, દેશની કુલ સૌરઊર્જામાંથી ૨/૩ જેટલું ઉત્પાદન માત્ર ગુજરાત કરે છે.

બિનપરંપારગત સ્ત્રોતોનાં માધ્યમથી વીજઉત્પાદન કરવા ઉપરાંત રાજ્યએ પોતાનું ધ્યાન જળશક્તિ ઉપર પણ કેન્દ્રિત કર્યું છે. આજે, ગુજરાતમાં છ લાખથી વધુ જળસંચયનાં માળખા ઉભા કરવામાં આવ્યા છે, જેમાંથી ઘણાને જનભાગીદારી હેઠળ તૈયાર કરવામાં આવ્યા છે. આપણું રાજ્ય પાણીની તંગી માટે જાણિતું હતું, છતાંય આજે આપણું કૃષિ ક્ષેત્ર ૧૧% નાં દરે વૃધ્ધિ પામી રહ્યું છે. ભુગર્ભ જળનાં સ્તર ત્રણ મીટરથી ૧૩ મીટર સુધી ઉંચે આવ્યા છે. તમને કહેતા મને ઘણો આનંદ થાય છે કે ગુજરાતે ટપક સિંચાઈને ખૂબ મોટા પ્રમાણમાં અપનાવી લીધી છે. છેલ્લા દશકમાં ચાર લાખ હેક્ટર જેટલા વિસ્તારને ટપક સિંચાઈ હેઠળ આવરી લેવામાં આવ્યો છે. રાજ્યની ૨૧ નદીઓને પરસ્પર જોડવાનું કામ રાજ્ય સરકારે હાથ ધર્યું છે, જેના પરિણામે શહેરી અને ગ્રામ્ય વસ્તીને વિવિધ લાભ મળી રહ્યા છે. અમદાવાદનો સાબરમતી નદીનો પટ પહેલા ક્રિકેટનાં મેદાનની જેમ ઉપયોગમાં લેવાતો, ત્યાં સરકસનાં તંબુ તાણવામાં આવતા. પણ સંખ્યાબંધ ચેકડેમ અને સિંચાઈ પ્રોજેક્ટને પરિણામે હવે સાબરમતીમાં પાણીનો સતત પ્રવાહ વહી રહ્યો છે, માત્ર એટલું જ નહિ પણ નદીનું પાણી ચોખ્ખું પણ બન્યું છે.

ગુજરાત હવે દરિયાઈ મોજાની ઉર્જાનો ઉપયોગ કરવા અને ગેસ આધારિત અર્થતંત્રની દિશામાં પણ આગેકુચ કરી રહ્યું છે. ભારતનો એકમાત્ર અને એશિયાનો સૌથી મોટો ટાઈડલ એનર્જી પ્રોજેક્ટ ગુજરાતમાં છે. છેલ્લા છ વર્ષમાં ગુજરાતમાં પવનઊર્જાનાં ઉત્પાદનમાં દસ ગણો વધારો થયો છે. પર્યાવરણને થતા નુકસાનને નિયંત્રિત કરવા માટે ગ્રીન ગવર્નેન્સનું મોડેલ ચોક્કસપણે ઉદાહરણીય બની રહેશે.

મિત્રો, આપણી સામે બે જ વિકલ્પ છે. ક્યાંતો આપણે પર્યાવરણને થતું નુકસાન આ જ રીતે ચાલુ રાખીએ, ક્યાંતો આપણે ઉપચારાત્મક પગલા લઈએ અને આવનારી પેઢીઓની ખુશીઓને ખાત્રીબધ્ધ કરીએ. પસંદગી સ્પષ્ટ છે. ગુજરાતમાં મારા અનુભવનાં આધારે હું કહીશ કે પર્યાવરણની સુરક્ષા માટે માત્ર સરકારનાં પ્રયત્નો જ પૂરતાં નથી. જનભાગીદારી જેવું સામર્થ્ય અન્ય કોઈ તાકાતમાં નથી. દૈનિક જીવનમાં તમે લીધેલી નાનકડી કાળજી આપણા ગ્રહનું પર્યાવરણ સ્વચ્છ બનાવવામાં મોટી ભુમિકા ભજવશે. આજે, વિશ્વ પર્યાવરણ દિવસનાં અવસર પર, ચાલો આપણે સૌ આ વિશ્વને વધુ સ્વચ્છ અને હરિત બનાવવા શક્ય એટલા મહત્તમ પ્રયત્નો કરવાનો સંકલ્પ કરીએ. આ સાથે છેલ્લા દશકમાં ગુજરાતનાં લોકોએ ક્લાયમેટ ચેન્જનો પડકાર ઝીલવા કરેલા પ્રયત્નોનંછ વર્ણન કરતાં મારા પુસ્તક ‘કન્વીનીયન્ટ એક્શન’ની લીંક મુકી રહ્યો છું.

આપનો,

નરેન્દ્ર મોદી

 

पर्यावरण की सुरक्षा के लिए, आइये, कंधे से कंधा मिलाकर काम करें

प्रिय मित्रों,

5 जून को प्रतिवर्ष विश्व पर्यावरण दिवस के रूप में मनाया जाता है। पर्यावरण को लेकर खड़ी हुई समस्याओं के संबंध में जागरूकता पैदा करना ही इसका मकसद है। वर्ष 1972 में इसी रोज संयुक्त राष्ट्र की ओर से ह्युमन एनवायर्नमेंट विषय पर एक परिषद आयोजित की गई थी, जो स्टाकहोम कॉन्फ्रेंस के तौर पर भी जानी जाती है। यह एक ऐतिहासिक पल था, जब पृथ्वी पर पर्यावरण के बिगड़ते हालात में सुधार लाने को इच्छुक दुनिया भर के देशों ने आपस में हाथ मिलाये।

प्रकृति के साथ सामंजस्य का विचार पश्चिमी राष्ट्रों के लिए शायद नया हो, लेकिन प्रकृति के प्रति आदर का भाव तो हमारी भव्य संस्कृति का अभिन्न हिस्सा रहा है। पृथ्वी और मनुष्य के बीच का संबंध मां और बच्चे जैसा ही है। पृथ्वी, जल, वायु, अग्नि और आकाश जैसे पांच तत्वों का उल्लेख ऋग्वेद से लेकर याज्ञवल्क्य स्मृति तक में मिलता है। हमारे आसपास के वातावरण को नुकसान पहुंचाए बगैर, पर्यावरण के साथ पूर्णत: सामंजस्य स्थापित कर जीवन जीने की कला हमें हमेशा से सिखाई गई है।

देखा जाए तो पर्यावरण की सुरक्षा का सवाल हमारी नैतिक जिम्मेदारी भी है। क्योंकि यह हमारी आने वाली पीढिय़ों से जुड़ा मसला है। इस विषय में महात्मा गांधी और उनके ट्रस्टीशिप के सिद्घांत का मुझ पर गहरा प्रभाव रहा है। इस सिद्घांत को पर्यावरण के सन्दर्भ में देखें तो, आज की पीढ़ी को प्राकृतिक संपदा के ट्रस्टी के तौर पर व्यवहार करना चाहिए, और इनका उपयोग कुछ इस तरह करना चाहिए कि आने वाली पीढिय़ां भी इसके लाभ से वंचित न हो।

मित्रों, पर्यावरण को कम से कम नुकसान पहुंचे और वह ज्यादा से ज्यादा शुद्घ और स्वच्छ बने इस दिशा में प्रयास करने में गुजरात ने कोई कसर बाकी नहीं रखी है। एशिया में पहली बार गुजरात ने जलवायु परिवर्तन (क्लाइमेट चेंज) के लिए एक अलग विभाग का गठन किया। समूचे विश्व में महज चार सरकारें ही ऐसी हैं जिन्होंने जलवायु परिवर्तन की समस्या के निराकरण के लिए एक अलग विभाग की स्थापना की है, और गुजरात सरकार उन चार सरकारों में से एक है। भारत में सर्वाधिक कार्बन क्रेडिट हासिल करने वाला राज्य गुजरात ही है। इसके साथ ही हमने विद्युत उत्पादन के लिए ऊर्जा के गैर परंपरागत स्रोतों पर अपना ध्यान केंद्रित किया है।

विद्युत-सरप्लस राज्य होने के बावजूद गुजरात ने सौर ऊर्जा के क्षेत्र में विराट कदम बढ़ाएं हैं। सौर ऊर्जा की नीति बनाने में गुजरात अव्वल रहा है। चंद महीने पहले ही गुजरात ने चारणका स्थित एशिया का सबसे बड़ा 600 मेगावाट क्षमता वाला सोलर पार्क राष्ट्र को समर्पित किया है। आज, देश की कुल सौर ऊर्जा में से दो तिहाई उत्पादन अकेला गुजरात करता है।

गैर परंपरागत स्रोतों के जरिए विद्युत उत्पादन करने के अलावा राज्य ने अपना ध्यान जलशक्ति पर भी केंद्रित किया है। आज, गुजरात में जलसंचय के छह लाख से अधिक ढांचों का निर्माण किया गया है। इनमें से अनेक जनभागीदारी के तहत तैयार किए गये हैं। हमारा राज्य पानी की किल्लत के लिए जाना जाता था, लेकिन आज हमारा कृषि क्षेत्र 11 फीसदी की दर से सरपट विकास कर रहा है। भूगर्भ जल का स्तर 3 से 13 मीटर तक ऊंचा आया है। आपसे यह बात साझा करते हुए मुझे बेहद खुशी महसूस हो रही है कि गुजरात ने टपक सिंचाई को बड़े पैमाने पर अपना लिया है। पिछले दशक के दौरान चार लाख हेक्टेयर जितनी भूमि का टपक सिंचाई के अंतर्गत समावेश किया जा चुका है। राज्य की 21 नदियों को परस्पर जोडऩे की दिशा में राज्य सरकार ने काम शुरू किया है। नतीजतन, शहरी और ग्रामीण आबादी को इसके विविध लाभ मिलने लगे हैं। अहमदाबाद की साबरमती नदी के तट की उपयोगिता पहले क्रिकेट के मैदान के रूप में थी, वहां सर्कस के तंबू ताने जाते थे। लेकिन अनेक चेक डैम और सिंचाई परियोजनाओं के चलते अब साबरमती नदी पर जल का अविरत प्रवाह नजर आता है। इतना ही नहीं, नदी का जल भी पहले की तुलना में स्वच्छ बना है।

गुजरात अब समुद्री लहरों की ऊर्जा का उपयोग करने और गैस आधारित अर्थव्यवस्था की दिशा में कदम बढ़ा रहा है। भारत का एकमात्र और एशिया का सबसे बड़ा टाइडल एनर्जी प्रोजेक्ट गुजरात में है। गत छह वर्षों में गुजरात में पवन ऊर्जा के उत्पादन में दस गुनी बढ़ोतरी दर्ज की गई है। पर्यावरण को हो रहे नुकसान को नियंत्रित करने के लिए ग्रीन गवर्नेंस का मॉडल निश्चित तौर पर एक नजीर साबित होगा।

मित्रों, हमारे समक्ष सिर्फ दो ही विकल्प हैं। या तो हम पर्यावरण को हो रहे नुकसान को इसी तरह जारी रहने दें, या फिर उचित कदम उठाते हुए भावी पीढ़ी की खुशियां सुनिश्चित करें। चुनाव स्पष्ट है। गुजरात में मेरे अनुभव के आधार पर मैं कह सकता हूं कि पर्यावरण की सुरक्षा के लिए सिर्फ सरकार के प्रयास ही पर्याप्त नहीं हैं। जनभागीदारी जैसा सामथ्र्य अन्य किसी ताकत में नहीं। दैनिक जीवन में उठाया गया आपका एक छोटा-सा कदम हमारे ग्रह के पर्यावरण को स्वच्छ बनाने में बड़ी भूमिका अदा करेगा। आज, विश्व पर्यावरण दिवस के अवसर पर, चलिए हम सभी इस विश्व को और भी स्वच्छ तथा हरित बनाने के वास्ते संभव हो उतने अधिक प्रयास करने का संकल्प करें। इसके साथ गत एक दशक में क्लाइमेट चेंज की चुनौतियों का सामना करने के लिए गुजरात के लोगों के प्रयासों का वर्णन करने वाली मेरी पुस्तक च्कन्वीनियंट एक्शनज् की लिंक रख रहा हूं।

आपका,

नरेन्द्र मोदी

Explore More
প্রধান মন্ত্রী, শ্রী নরেন্দ্র মোদীনা 78শুবা নীংতম নুমিত্তা লাল কিলাগী ফম্বাক্তগী লৈবাক মীয়ামদা থমখিবা ৱারোল

Popular Speeches

প্রধান মন্ত্রী, শ্রী নরেন্দ্র মোদীনা 78শুবা নীংতম নুমিত্তা লাল কিলাগী ফম্বাক্তগী লৈবাক মীয়ামদা থমখিবা ৱারোল
Laying the digital path to a developed India

Media Coverage

Laying the digital path to a developed India
NM on the go

Nm on the go

Always be the first to hear from the PM. Get the App Now!
...
এক্তা কা মহা কুম্ভ – অনৌবা চহি চা অমগী য়কাইরকপা
February 27, 2025

Da u Myntri Rangbah duh, Narendra Modi

Ka Mahakumbh ka la kut ha ka nongbah ba kyntang jong ka Prayagraj. La pyndep ia ka Mahayajna jong ka jingiatylli. Haba ka jingsngewthuh jong ka ri ka don, haba ka lait na ki jingiateh ha ka rukom pyrkhat kiba rim, ka ring mynsiem laitluid ha ka bor kaba la pynthymmai. La sakhi ia kane ha ka Ekta Ka Mahakumbh (Mahakumbh jong ka jingiatylli) ha Prayagraj naduh ka 13 tarik Kyllalyngkot

Ha ka 22 tarik Kyllalyngkot, 2024 ha ka Pran Pratishtha jong ka Ram Mandir ha Ayodhya, nga la kren shaphang ka Devbhakti bad Deshbhakti – ka jingaiti sha ka bor ba kyntang bad sha ka ri. Ha ka Mahakumbh ha Prayagraj, ki Blei bad ki riewkhuid, ki longkmie, ki khynnah, ki samla, ki riewtymmen bad ki briew na baroh ki bynta jong ka jingim ki la iawanlang. Ngi la sakhi ia ka jingkhie ka jingsngew jong ka ri. Kane kadei ka Ekta Ka Mahakumbh, ha kaba la pyniasoh ia ki jingsngew jong 140 klur ki briew jong ka ri ha kajuh ka jaka, ha kajuh ka por, na ka bynta kane ka jingialang ba kyntang.

Ha kane ka thain ba kyntang jong ka Prayagraj ha Shringverpur, ka jaka ba kyntang jong ka jingiatylli, ka shongsuk shongsain bad ka jingieid, kaba u Prabhu Shri Ram bad Nishadraj ki iakynduh. Ka jingiakynduh jong ki ka pyni ia ka jingiakynduh ka jingaiti bad ka jingsngew jan ia kiwei. Wat mynta, ka Prayagraj ka ai mynsiem ia ngi da kane kajuh ka jingngeit

Haduh 45 sngi, nga la sakhi da ki klur ngut ki briew na man ki kyndong kynshrot jong ka ri ki leit sha ka Sangam. Ki jingsngew ba khlain ha kane ka jingiakynduh ka la kiew bha. Man u riewngeit u wan bad kawei ka thong- ban ioh ngam ha ka Sangam. Ka jingiakynduh ba kyntang jong ka Ganga, Yamuna, bad Saraswati ka pyndap ia man u pilkrim da ka mynsiem shitrhem, ka bor bad ka jingngeit skhem.

Kane ka Mahakumbh ha Prayadraj kadei ka phang jong ka jingpule na ka bynta kito kiba pyntbit ha ka jingpyniaid kam, ka jingpynkhreh kam bad ki riewshemphang ha ka polisi. Ym don ha kano kano ka bynta jong ka pyrthei ka nuksa kaba kum kane.

Ka pyrthei ka peit da ka jingsngewlyngngoh kumno da ki klur ngut ki briew ki ialumlang ha Prayagraj ha ki rud jong ki wah ba iakynduhlang. Kine ki briew kim don kano kano ka jingshah khot sngewbha, kim don jingtip lypa halor lano ban leit. Hynrei da ki klur ngut ki briew ki mih ban leit sha Mahakumbh da la ka jong ka bor bad sngewthuh ia ka jingsuk mynsiem hadien ba ki la dep sum ha kane ka um kaba kyntang.

Ngam lah ban klet ia kito ki durkhmat ba dap da ka jingkmen ba khraw bad ka jinghun hadien ka jingngam ba kyntang. Ki longkmie, ki riew rangbah, ki para jong ngi kiba don jing duna ha ki dkhot met – baroh ki ioh ka lad ban poi sha ka Sangam.

ki samla jong ka ri. Ka jingdon jong ki samla ha ka Mahakumbh ka long ka khubor ba ki samla jong ka ri kin long ki dei kiba rah shakhmat ia ka deiriti bad ka dustur ba khraw jong ngi. Ki sngewthuh ia ka jingbahkhlieh jong ki ban pynneh pynsah ia ka bad ki kut jingmut ban rah ia ka shakhmat.

Ka jingdon jong ki briew kiba poi ha Prayagraj na ka bynta kane ka Mahakumbh khlem artatien ka la thaw ia ki rekod ba thymmai. Hynrei nalor kito kiba leit dalade, ki don ruh da ki klur ngut ki briew ki bym lah ban poi sha Prayagraj kiba iasoh ia kane ka kam lyngba ka ki jingsngew jong ki. Ka um ba kyntang ba rah da ki pilkrim kalong ka tyllong jong ka jingsuk mynsiem kaba kyntang ia ki million ngut. Bun kiba leitphai na ka Mahakumbh ki la ioh ka jingpdiang burom ha ki shnong jong ki, bad la pynkup burom da ka imlang sahlang

ka la buh nongrim ia ki spah snem ban wan.

Ka jingpoi bun ki riewngeit ha Prayagraj kadei kaba ym shym la mutdur. Ki bor pyniaid ki la antad ia ka jingdon kiba wan katkum ki jingshem ha ki por ba la leit jong ka Kumbh.

Ki nongiashim bynta ha kane ka Ekta Ka Mahakumbh ki la jan tam arshah ia baroh ki briew kiba don ha United States.

Lada ki briew kiba pule shaphang ka jingngeit ki peit bniah ia ka jingiashim bynta shitrhem da ki klur ngut ki briew jong ka ri, kin lap ba ka India, ka sngewsarong ia ka pateng jong ka, mynta ka jam shaphrang sha ka bor ba thymmai. Nga ngeit ba kane kadei ka jingsdang jong ka juk ba thymmai, ka ban thoh ia ka lawei jong ka India kaba thymmai

Da ki hajar snem, ka Mahakumbh ka la pynkhlain ia ka jingsngew jong ka ri. Ha man ka Purnakumbh la sakhi ia ka jingialum lang ki riewkhuid, ki riewshemphang kiba iakren shaphang ka jinglong ka imlang sahlang ha ki por jong ki. Ki jingshem jong ki ki dei kiba ai ka lynti ia ka ri bad ka imlang sahlang. Man ka hynriew snem, ha ka por jong ka Ardhkumbh, la peit biang ia kine ki jingshem. Hadien ki 12 tylli ki Purnakumbh kiba long ha ki 144 snem, ki rukom bym iahap shuh ki dei kiba la ieh noh, bad la pdiang ia ki jingmut kiba kham thymmai, bad ki rukom ba thymmai kiba la wanrah ki iaid shakhmat katkum ka por.

Hadien 144 snem, ha kane ka Mahakumbh, ki riewkhuid jong ngi sa shisien ki la ai ka khubor kaba thymmai na ka bynta ka jingiaid lynti ka India sha ka roi ka par. Kane ka khubor ka long Ka India kaba la Kiew Shaphrang – Viksit Bharat.

Ha kane ka Ekta Ka Mahakumbh, man u pilkrim, la u dei uba riewspah ne duk, la u dei na ki jaka nongkyndong ne ki jaka sor, na India ne nabar ka ri, na ka thain Mihngi ne Sepngi, ka thain shatei ne shathie, la u dei na kano kano ka bynta jong ka imlang sahlang ne kano kano ka rukom pyrkhat, ki la iawan lang. Kane ka dei ka dak jong ka jing thmu Ek Bharat Shreshtha Bharat kaba la ai ka jingskhem jingmut ia ki klur ngut ki briew. Mynta, ngi dei ban iawan lang ha kane ka juh ka rukom na ka bynta ka kam ban tei ia ka India kaba la kiew shaphrang.

Nga kynmaw ia ka jingjia ha kaba u khynnah rit, Shri Krishna u la pyni ia ka dur jong baroh kawei ka jingthaw hapoh ka shyntur jong u sha ka kmie jong u ka Yashoda. Kumjuh, ha kane ka Mahakumbh, ki briew jong ka India bad ka pyrthei ki la sakhi ia ka lad kaba heh jong ka bor ba iatylli jong ka India. Mynta ngi dei ban iaid shakhmat da kane ka jingskhem jingmut bad aiti ialade na ka bynta ka jingtei ia ka India kaba la kiew shaphrang.

Ha ki por ba la dep, ki riewkhuid jong ka jingiakhih Bhakti ki la shem bad pynshlur ia ka bor jong ka jingiakut jingmut kaba tylli ha kylleng ka India. Naduh u Swami Vivekananda haduh u Sri Aurobindo, baroh ki riewshemphang kiba khraw ki pynkynmaw ia ngi shaphang ka bor jong ka jingiakut jingmut lang. Wat u Mahatma Gandhi ruh u la sakhi ia kane ha ka por jong ka jingiakhih na ka bynta ka jinglaitluid. Hadien ba la ioh jinglaitluid, lada kaba ka bor jong ka jingiatylli ka dei kaba la ithuh bad pyndonkam ban kyntiew ia ka bha ka miat jong baroh, kan la kylla sha ka bor kaba khlain na ka bynta ka ri kaba dang shu ioh jinglaitluid. Hynrei, ym shym la leh ia kane. Hynrei mynta, ng kmen ban sakhi ia ka rukom ba kane ka bor jong ka jingiatylli ki briew ka iawan lang na ka bynta ka India kaba la kiew shaphrang.

Naduh ki Veda haduh u Vivekananda, naduh ki jingthoh ba hyndai haduh ki satellite ha kine ki por ba mynta, ki dustur ba khraw jong ka India ki la tei ia kane ka ri. Kum u briew jong kane ka ri, nga duwai ba ngin ioh mynsiem na ki jingkynmaw ia ki longshuwa bad ki riewkhuid. To ai ba kane ka Ekta Ka Mahakumbh kan iarap ia ngi ba ngin jam shakhmat da ki jingkut jingmut ba thymmai. To ngin pynlong ia ka jingtylli kum ka nuksa kaba ialam lynti ia ngi. To ngin trei da ka jingsngewthuh ba ka jingai jingshakri ia ka ri ka dei ka jingai jingshakri ia U Blei.

Ha ka por ialap elekshon jong nga ha Kashi, nga la ong, “Ka Maa Ganga ka la khot ia nga." Kane kam la dei tang ka jingsngew hynrei ka jingkhot na ka bynta ka jingbahkhlieh, na ka bynta ka jingkhuid jong ki wah ba kyntang jong ngi. Haba nga ieng ha ka jaka ba iakynduh ka Ganga, Yamuna, bad Saraswati ha Prayagraj, ka jingkut jingmut jong nga ka la kham khlain. Ka jingkhuid jong ki wah jong ngi ka don ka jingiadei kaba skhem bad ka jingim jong ngi. Ka dei ka jingbahkhlieh jong ngi ban ithuh ia ki wah jong ngi, la ki dei kiba heh ne rit, kum ki kmie kiba ai ka jingim. Kane ka Mahakumbh ka la ai mynsiem ia ngi ban bteng ka jingtrei na ka bynta ka jingkhuid jong ki wah jong ngi.

Nga tip ba ka jingpynlong ia ka kam kaba heh haduh katne katne kam dei ka kam kaba suk. Nga duwai ia ka Maa Ganga, Maa Yamuna, bad Maa Saraswati ban map ia ngi lada ka la don kano kano ka jing duna ha ka jingngeit jong ngi. Nga iohi ia ki Janata Janardan, ki briew, kum ka dak jong ka jinglong kyntang. Lada ka la don kano kano ka jing duna ha ki jingpyrshang ban ai jingshakri ia ki, nga pan map na ki briew.

Da ki klur ngut ki briew ki la wan sha ka Mahakumbh da ka jingsngew kyntang. Ka jingai jingshakri ia ki ka la dei ka jingbahkhlieh ba la pyndep da kane ka juh ka jinglong kyntang. Kum u dkhot ka Parliament na Uttar Pradesh, nga lah ban ong ba hapoh ka jingialam jong u Yogi Ji, ki bor ba dei peit bad ki briew ki la iatrei lang ban wanrah jingjop ia kane ka Ekta Ka Mahakumbh. La ka dei ka Jylla ne ka Sorkar Pdeng, ym shym la don ki nongsynshar, hynrei baroh ki la long ki sevak. Ki nongtrei na ka bynta ka jingkhuid, ki pulit, ki nongking lieng, ki nongniah kali, ki briew kiba sam mar bam – baroh ki la trei shitom. Ka rukom ha kaba ki briew ka Prayagraj ki la pdiang burom ia ki pilkrim da ka mynsiem kaba kylluid watla ki la hap ban mad ia ki jingeh, ka dei kaba ai mynsiem bha. Nga ai ka jingsngewnguh ia ki bad ki briew jong ka Uttar Pradesh.

Nga ju ngeit beit ha ka lawei kaba phyrnai ia ka ri jong ngi. Haba nga sakhi ia kane ka Mahakumbh, kane ka jingngeit jong nga ka la kiew bun bun shah.

Ka rukom ha kaba 140 klur ngut ki briew jong ka India ki la pynkylla ia ka Ekta Ka Mahakumbh kaba paw sha kylleng ka pyrthei ka dei kaba itynnad shisha. Da kaba ioh mynsiem na ka jingtrei shitom bad ka jingngeit kaba skhem jong ki briew jong ngi, shen ngan leit sha Shri Somnath, kaba nyngkong na ki 12 tylli ki Jyotirlinga, ban rah ia ki jingseisoh jong kine ki sienjam ba la iatreilang ha ka ri sha U bad duwai na ka bynta baroh ki briew jong ka ri.

Ka Mahakumbh ka dei kaba la dep ha ka Mahashivratri, hynrei kum ka jingtuid kaba shirta jong ka Ganga, ka jingkhlain ka jingngeit, ka jingsngew jong ka ri bad ka jingiatylli ba ka Mahakumbh ka la wanrah kan bteng ban ai mynsiem ia ngi ha kine ki por ban wan.